Vem skedar vem?

Jag vet att det var några tappra själar som gav sig på att läsa hela gårdagens text. Ni kan få glass någon gång. Kanske. Så här i efterhand vrider jag mig förstås lite i stolen av det faktum att jag på något sätt trodde mig veta något om musik. Men nu är allt skrivet och jag är ändå lite stolt över att jag lyckades printa ner allt. Så även några språkförbistringar, men det är smällar som man får ta.

För övrgt var Albert Hammond Jr., känd från The Strokes, förband till Coldplay. Hans musik var tung och duktig, men lite tråkig. Bäst när en gitarr slogs i kras.

Så, åter till handlingarna och de mer klassiska blogginläggen. Idag tänkte jag introducera en liten lek som jag kommit på. Den heter Vem skedar vem?
Reglerna är enkla. Man ska komma på ett antal personer eller ting, oftast två, som skulle kunna skeda varandra. Smaka till exempel på: "Leif G.W. Persson skedar Barbapappa". Tänk er de två ligga där och skeda lite. Lite allmän skedning bara, lite mys helt enkelt.
Några andra klassiska, sköna skedar:
"Tommy Söderberg skedar en säck med bollar"
"Sailor Moon och Peter Harrysson skedar en minibuss"
och en riktig toppensked:
"Håkan Hellström skedar Jabba da Hut, som i sin tur skedar Yabba-dabba-doo-Fred Flinta"
Jag vet att han bara heter Fred Flinta, men säg Yabba-dabba-doo-Fred Flinta för dig själv så fattar du hur skönt det låter.

Jag tänkte här och nu introducera ett nytt inslag i bloggen: Dagens sked. Det är precis vad det låter som. (Och den här dagens sked blir förstås trippeln med Håkan ovan)

Alla är välkomna att lämna några sköna skedar i kommentarerna. Kan bli riktigt kul.
Stalltips: En bra grej är att blanda verkliga personer med fiktiva figurer och kanske till och med saker.



Dagens låt:

The Clash - Police on my back


Längesedan vi hade lite Clashlåtar här i bloggen. Här kommer Police on my back, som är första spåret på andra skivan av Sandinista! (cd-versionen). Ett riktigt skönt och mixat album som verkligen understryker bandets förmåga att palla vilken musikstil som helst. Okej, nu blev jag sådär stroppig igen. Håll till godo!



Korp.

// Ricky Rejv

Kommentarer
Postat av: Anna

Det är lite störigt att du ska börja ha det som blogginslag, för det känns ju som slutet på alla (två) sköna, spontana sked-workshops vi haft på sistone.



Jaja. När vi ändå stryker medhårs: http://simonsvensson.tumblr.com/ gå ner till inlägget den 18 september, och lyssna på telefonaren. Den är rolig.

2008-09-20 @ 13:19:29
Postat av: Hasse

Okej, jag säger såhär:

Jaha, var det där Simon Svensson som körde den grejen i P3 som jag hörde för typ 10 år sedan. Oj, vad gamla nyheter man kan komma med, för jag hörde det här redan för typ 10 år sen. Aslängesen.

Känns som om jag är steget före vad gäller Simon Svensson.



Dessutom kom jag på det skämtet för typ 10 år sedan, innan Simon ens smakat på rabarber från min trädgård. Iofs gjorde han det roligt här, men det ä nästan mitt skämt. Bara att ingen vet det.



Och du! Sluta ge mig massa saker att förslappa mig med vid datorn.



För övrigt anser jag att Kartago bör förgöras.

2008-09-20 @ 13:29:23
Postat av: Peter

Shaq O'Neill skedar Mount Blanc

eller

Ben Stillers karaktär i dodgeball skedar en björk

2008-09-20 @ 14:27:03
Postat av: Hasse

Du menar White Goodman?



Hehe, två riktigt sköna skedar, måste jag tillstå.

2008-09-20 @ 17:26:45
Postat av: Johanna

Så har jag äntligen hittat till din blogg. Snygg utformning... jag gillar blommorna (kan man få dem i rosa?).

Jag sitter här och tänker så det knakar. Visst har jag en perfekt sked men "den" vägrar ge sig till känna. Får helt enkelt återkomma.



Ha det bra!

2008-09-21 @ 12:38:07
Postat av: Hasse

Ge mig skedar!

2008-09-21 @ 13:18:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0