Hansolof.blogg.se

Jag har övat en del på handslag i mina dagar. Ett bra handslag får varken vara för kort, för långt, för löst, för hårt, för ryckigt eller för svepande.
Dessutom måste man tänka på en massa andra saker, som att titta personen ordentligt i ögonen, stå ordentligt, ha en bra ton i rösten, och annat som gör att man verkar vara en rejäl person.

Idag hade jag ett handledarmöte på Kongeliga biblioteket (Jag skriver ett C-projekt i skolan, därav handledare). 
Precis när jag och min handledare skulle lämna bibblan stötte vi ihop med en gammal SVT-chef - en av de riktiga mediapamparna (numera är han dock pensionerad).
Just när vi träffade denna herre visste jag inte vem det var, men jag anade att det här var en ganska viktig människa, det låg liksom i luften. Min handledare stannade för att prata med honom. Jag övervägde vad jag skulle göra under en sekund och tänkte:
"Ska jag stå kvar? Nej, det här är något mellan dem. Det är inte så att min handledare är någon tajt polare som måste presentera mig för sina polare. Han är ju just min handledare."
Jag vände på klacken och strosade lite i förväg, men det märkte min handledare, så han sa "Ja, det här är en av mina studenter" och gjorde en gest mot mig. Jag vände mig mot den förre SVT-chefen, sträckte fram handen och tog hans.
Allt var där.
Förmodligen ett av mina bästa handslag någonsin.
Mäktigt.