Jag och indiern
Jag har börjat skaffa mig någon typ av rutiner här i GB-borg. Det är som tydligast på morgonen när jag åker med bussen. Då, när jag går på, brukar jag alltid sätta mig på samma ställe, bakom en snubbe som av utseendet att döma har indiskt ursprung. Sedan åker han en station och går av. Jag känner att vi börjar connecta lite nu, jag och indiern. Funderar på att nicka lite coolt åt honom nästa gång.
Har gjort en liten skiss av bussen så att ni ska fatta hur vi brukar sitta (dock är det lite fler platser på bussen irl)
Dagens låt:
Madness - Baggy trousers
Recenserade Madness nya skiva på praktiken. Kan förstås inte lägga upp den här, men för att sammanfatta:
"Den var bra, den var rolig" (Ja, Anna, du läste rätt).
Så. Här kommer en lite äldre Madness-goding.
// Hassiliano
Klippet var svinkul. Jag höll på att avlida av skratt. De två killarna i bakgrunden var det finaste jag sett. Någonsin. Kanske. Men herrejävlar vad jag vill känna dem. De verkar/verkade fruktansvärt lattjo.
Jag vågar inte riktigt kommentera hela tiden. Känns som att jag är någon sorts förföljare. Jag borde kommenterat klippet kan jag känna så här i efterhand. Usch. Det här blev jobbigt. Klippet ägde i vilket fall.
Jag gillar att åka buss i Göteborg.
Kikade igen. Dragspelsfinurligheten vid 1.06 är episk. EPISK.
Jag skulle vilja kalla hela klippet för "definitionen av lycka".
Det ryktas förresten om att killen med vita kepan har knegat på konsum.
Madness nya är bra!
Visar att de är ett band som vågar utveckla sin musik. Vågar ta ut svängrna, vågar våga, även 30 år efter storhetstiden.