Slutspelsskägg 2
Har fått önskemål om att lägga upp en bild på mitt slutspelsskägg. Här har ni det, tillsammans med min partylugg.
Slutspelsskägg
Precis som tidigare år odlar jag slutspelsskägg så länge HV71 är kvar i slutspelet.
Idag krånglade man sig vidare efter en riktig rysarserie mot Timrå och därmed låter jag rakapparaten vara. Ni skulle se mig - mitt skägg är mer vildvuxet än Babylons hängande trädgårdar.
Men så är det i slutspelstider som dessa.
Idag krånglade man sig vidare efter en riktig rysarserie mot Timrå och därmed låter jag rakapparaten vara. Ni skulle se mig - mitt skägg är mer vildvuxet än Babylons hängande trädgårdar.
Men så är det i slutspelstider som dessa.
Jag vill vara grek
När jag går hem från pendeln här i Flempan går jag förbi en restaurang där det ofta är fest på kvällarna. Häromdagen när jag gick förbi var det full ståhej och jag antar att det var någon typ av fest för ett grekiskt bröllop.
Det dansades sådär grekiskt som bara greker kan och musikvolymen var hög.
Jag ville vara med. I just det ögonblicket slog det mig att våra svenska bröllopspartaj för det mesta står sig slätt jämfört med grekernas.
Se bara på detta.
Fast det var faktiskt bättre musik och fler folk som dansade.
Min granne är ju grek... Kanske skulle snacka med honom om hur han blir det. Å andra sidan har han ett ganska konstigt namn, vilket jag ännu inte lärt mig (varpå jag alltid kallar honom "Greken" när vi möts).
Hmmm, kanske ska nöja mig med "Hans O. Grek Larson". Eller vad heter man i Grekland? Kostas. Giogios. Dimitris. Angelos (Jag går mest efter det grekiska landslaget som tog EM-guld i fotboll 2004).
Hans Kostas Larson, det säger vi!
Förlorat vad
Ja, här sitter jag framför festivalen. "Ernet" Ernman segrade - verkligen otippat.
Tyvärr förlorade jag mitt vad mot Johanna "City". Jag hade ju sagt att Zlajmerlöw skulle hamna före EMD, men så blev inte fallet, utan de tre gullegrisarna lyckades hamna en ynka poäng framför Måns.
Nu måste jag baka tårta. Måste säga att förlusten i sig svider hårdare än straffet.
Hur som helst höll jag faktiskt på af Ugglas. Tveklöst bäst låt. Dock är jag väl lite skeptisk till allt annat i själva framträdandet.
Nej, nu börjar jag känna mig lite väl schlagernördig...
...så istället kan jag avslöja att jag satt bredvid Carina Berg och hennes son på tuben idag. Jag blev faktiskt lite kär. I Carina asså.
Tyvärr förlorade jag mitt vad mot Johanna "City". Jag hade ju sagt att Zlajmerlöw skulle hamna före EMD, men så blev inte fallet, utan de tre gullegrisarna lyckades hamna en ynka poäng framför Måns.
Nu måste jag baka tårta. Måste säga att förlusten i sig svider hårdare än straffet.
Hur som helst höll jag faktiskt på af Ugglas. Tveklöst bäst låt. Dock är jag väl lite skeptisk till allt annat i själva framträdandet.
Nej, nu börjar jag känna mig lite väl schlagernördig...
...så istället kan jag avslöja att jag satt bredvid Carina Berg och hennes son på tuben idag. Jag blev faktiskt lite kär. I Carina asså.
Hembakt
Hembakt - vi vill alla ha det.
Coola fyllerister
Finns det något jag börjat störa mig på är det The Whites Stripes låt Seven nation army. För så fort någon är full hör man den låten.
Det är ungefär samma personer som sjunger den som dagen efter säger:
"Aaaaah, ja ä-så-äla bakis. Jag var va så himla full igår. Jag är så himla cool för att jag blir så himla full."
Dagens låt:
Weezer - Buddy Holly
Mest för den fina videon.
Fråga inte om det störiga ljudet.
// Hans O. Larson
Det är ungefär samma personer som sjunger den som dagen efter säger:
"Aaaaah, ja ä-så-äla bakis. Jag var va så himla full igår. Jag är så himla cool för att jag blir så himla full."
Dagens låt:
Weezer - Buddy Holly
Mest för den fina videon.
Fråga inte om det störiga ljudet.
// Hans O. Larson
7-6
Ojojojoj. Arsenal gick vidare i Champions League efter 7-6 i straffarna mot Roma. Glädje.
Fula ord på Pulsen
Jag var på Pulsen och handlade för någon timme sedan. När jag började närma mig kassan ropade någon i personalen på någon annan i personalen som hette typ Valle. Jag tyckte väldigt mycket att det lät som om hon bara gick där och plötsligt skrek "balle". Jag fnittrade för mig själv några sekunder.
Just det - fnittrade.
Like a girl, like a girl.
Dagens låt:
Måns Zelmerlöw - Hope and glory
Mmmm, nu kanske ni undrar varför jag gjorde såhär. Men det beror bara på det faktum att jag och Johanna "City" Isaksson har slagit vad om vilken av den här låten och EMD:s låt som hamnar högst i melodifestivalen. Jag går inte mest på låten, utan på det försprång som Måns hade redan innan festivalen gick av stapeln.
Om jag vinner vadet är det inte bestämt vad som kommer att hända, men om jag förlorar "måste jag" baka tårta till Johanna. Oj.
Senast jag slog vad i melodifestivalen gjorde The Ark mig 100 spänn rikare. Snerik, den jönsen, satsade på Munkedals-Marie. I sådana här sammanhang kan man inte rösta med hjärtat, vilket jag gjorde på stryktipset när jag var 13 år.
// Hasse
Just det - fnittrade.
Like a girl, like a girl.
Dagens låt:
Måns Zelmerlöw - Hope and glory
Mmmm, nu kanske ni undrar varför jag gjorde såhär. Men det beror bara på det faktum att jag och Johanna "City" Isaksson har slagit vad om vilken av den här låten och EMD:s låt som hamnar högst i melodifestivalen. Jag går inte mest på låten, utan på det försprång som Måns hade redan innan festivalen gick av stapeln.
Om jag vinner vadet är det inte bestämt vad som kommer att hända, men om jag förlorar "måste jag" baka tårta till Johanna. Oj.
Senast jag slog vad i melodifestivalen gjorde The Ark mig 100 spänn rikare. Snerik, den jönsen, satsade på Munkedals-Marie. I sådana här sammanhang kan man inte rösta med hjärtat, vilket jag gjorde på stryktipset när jag var 13 år.
// Hasse
2007
2007 var jag ful.
Köttbullar
Hallå alla fotbollsfans! Idag vann Gunners med 3-0 hemma mot Burnley i FA-cupen. Två av målen var sjukligt snygga. Här kommer en video där Theo Walcott (som comebackade idag) avslöjar lite tokiga hemlisar.
Inget för er som inte gillar fotboll.
Dagens låt:
The Contours - Do you love me
Gammal sked rostar aldrig.
// Hans O.
Inget för er som inte gillar fotboll.
Dagens låt:
The Contours - Do you love me
Gammal sked rostar aldrig.
// Hans O.
Pang, pang, pulsen
Dåligt:
Glasvegas spelar på Debaser idag och jag ska inte dit. Hade det väldigt dåligt ekonomiskt när biljetterna släpptes och köpte inte någon biljett. Inte för att jag är något extremt Glasvegas-fan, men spelningen kan bli lite historisk, eftersom det är den första riktiga spelningen bandet gör i Sverige, så vitt jag vet.
Bra:
Köpte brie-ost på Pulsen nyss. 39,90 kr per kilogram. Känn lite på det. Jag skriver det tre gånger till för att ni ska fatta: 39,90 per kilo. 39,90 per kilo. 39,90 per kilo.
Jag gick bort till hushållsosten och jämförde. 74,90 per kilo.
Brie-osten kostar alltså 3,90 kronor per hekto.
Helt sjukt.
Dagens låt:
Glasvegas - Daddy's gone
En gång när KD var hemma hos mig gick jag runt i köket och grejade. Helt plötsligt började jag nynna på den här låten och stötte ur mig det första lätet: "oh-oh" och skulle därefter komma till "how you're my hero". Så långt hann jag dock inte, utan Karldavid avbröt mig och sa: "Är det Glasvegas?". Imponerande.
Visst är James Allan som sjunger väldigt lik Joe Strummer?
// Hansolof
Glasvegas spelar på Debaser idag och jag ska inte dit. Hade det väldigt dåligt ekonomiskt när biljetterna släpptes och köpte inte någon biljett. Inte för att jag är något extremt Glasvegas-fan, men spelningen kan bli lite historisk, eftersom det är den första riktiga spelningen bandet gör i Sverige, så vitt jag vet.
Bra:
Köpte brie-ost på Pulsen nyss. 39,90 kr per kilogram. Känn lite på det. Jag skriver det tre gånger till för att ni ska fatta: 39,90 per kilo. 39,90 per kilo. 39,90 per kilo.
Jag gick bort till hushållsosten och jämförde. 74,90 per kilo.
Brie-osten kostar alltså 3,90 kronor per hekto.
Helt sjukt.
Dagens låt:
Glasvegas - Daddy's gone
En gång när KD var hemma hos mig gick jag runt i köket och grejade. Helt plötsligt började jag nynna på den här låten och stötte ur mig det första lätet: "oh-oh" och skulle därefter komma till "how you're my hero". Så långt hann jag dock inte, utan Karldavid avbröt mig och sa: "Är det Glasvegas?". Imponerande.
Visst är James Allan som sjunger väldigt lik Joe Strummer?
// Hansolof
Premiärmatch
Anna och hennes roombuddy Marie fick ett hockeyset i inflyttningspresent av mig och Gonz (eller egentligen bara av mig). Jag och Marie haussade upp premiärmatchen ordentligt. När den väl kom blev den precis så rafflande som man kunde tänka sig.
Och ja, jag blir såhär uppspelt när det är tävling.
Värsta språket
Jag har börjat störa mig lite på allt snyggt språk. Jag har nämligen upptäckt en viss typ av faser som de flesta som skriver går igenom. Och nu har jag kommit på alla, inklusive mig, med dessa sattyg.
Följande text bör inte betraktas som någon tillrättavisning, utan snarare som en iakttagelse.
Jag är själv full av skit.
När folk blir tillräckligt begåvade för att använda mer än tio ord i en mening (de flesta brukar gå på gymnasiet då) uppstår något intressant. Allt man vill göra är att skriva krångligt. Meningarna ska vara så joxiga som möjligt och innehålla en massa tokiga ord som ingen egentligen använder,och syftet är att ingen egentligen ska förstå - inte ens man själv. Den här typen av ordkonstellation förefaller utan tvekan vara alltför intrikat och saknar i mångt och mycket substans då den tillämpas eller nyttjas i högre grad och gör på det sättet textstycket löjeväckande och utom allt intresse.
Om ovan nämnda symtom hänger med upp i högre åldrar kan man förvandlas till byråkrat. Och det vill ingen bli.
När man förstår att det krångliga språket egentligen inte tilltalar någon och att det inte fyller någon funktion (i annat än vetenskapliga rapporter) utvecklas språket åt det motsatta hållet.
Punktering.
Texten. Delas av. Med punkter. Många. Punkter.
Punktering är ett kul och väl inövat koncept, men passa er alla läsare för att använda er för mycket av detta. Att punktera på ett alltför utsvävande sätt är farligt. För även om texten blir väldigt dramatisk, är det lätt att man bromsar den för mycket.
Död. Åt. Överdriven. Punktering.
Där har ni dem. Se på de riktigt skillade journalisterna (jag hör inte dit). De punkterar titt som tätt. Men oftast inte mer än någon gång per text. Det de är bra på är att variera med både långa och korta meningar och dessutom krydda texten med fiffiga ord.
Det är vad jag kallar könsmognad.
Följande text bör inte betraktas som någon tillrättavisning, utan snarare som en iakttagelse.
Jag är själv full av skit.
När folk blir tillräckligt begåvade för att använda mer än tio ord i en mening (de flesta brukar gå på gymnasiet då) uppstår något intressant. Allt man vill göra är att skriva krångligt. Meningarna ska vara så joxiga som möjligt och innehålla en massa tokiga ord som ingen egentligen använder,och syftet är att ingen egentligen ska förstå - inte ens man själv. Den här typen av ordkonstellation förefaller utan tvekan vara alltför intrikat och saknar i mångt och mycket substans då den tillämpas eller nyttjas i högre grad och gör på det sättet textstycket löjeväckande och utom allt intresse.
Om ovan nämnda symtom hänger med upp i högre åldrar kan man förvandlas till byråkrat. Och det vill ingen bli.
När man förstår att det krångliga språket egentligen inte tilltalar någon och att det inte fyller någon funktion (i annat än vetenskapliga rapporter) utvecklas språket åt det motsatta hållet.
Punktering.
Texten. Delas av. Med punkter. Många. Punkter.
Punktering är ett kul och väl inövat koncept, men passa er alla läsare för att använda er för mycket av detta. Att punktera på ett alltför utsvävande sätt är farligt. För även om texten blir väldigt dramatisk, är det lätt att man bromsar den för mycket.
Död. Åt. Överdriven. Punktering.
Där har ni dem. Se på de riktigt skillade journalisterna (jag hör inte dit). De punkterar titt som tätt. Men oftast inte mer än någon gång per text. Det de är bra på är att variera med både långa och korta meningar och dessutom krydda texten med fiffiga ord.
Det är vad jag kallar könsmognad.
Jag äger Småland
Min mamma är från Småland. Och all släkt på hennes sida. Jag tror att mamma i princip är den första på 450 år som inte är småländsk bonde i sin släkt. Mormor och morfar undantaget.
När jag var liten var vi väldigt ofta hos mina kusiner på landet utanför Eksjö, och att vara där var i princip det roligaste jag kunde tänka mig att göra på somrarna. Stället där mina kusiner bor heter Sjö och där äger vi en del mark och även en del fiskevatten tillfallit oss. Men vi är inte kapitalister, vi krigade till oss marken med våra bara händer 1988.
Detta fiskevatten ligger i Norra vixen, ur vilken Eksjö stad får sitt dricksvatten. Jag brukar kissa i den sjön, eftersom jag är anarkist.
Alla mina kopplingar till Småland gjorde (och gör) att jag trodde att jag ägde (och äger) hela Småland, i princip. Småland var liksom mitt landskap och jag var i princip mer smålänning än smålänningarna själva. Av den anledningen blev det också naturligt att börja hålla på HV71 och Öster (som jag dock lämnat för ganska längesedan). Allt i Småland är liksom mitt och allt mitt är liksom Smålands.
Det är så det är i "ge och ta-förhållanden".
All denna Småland-hysteri har alltså satt sina spår.
När Erik "Snerik" kom insläntrades som ny i elev i min nuvarande klass under hösten 2006 sa jag hej. Sedan frågade jag var han kom ifrån. "Eksjö", svarade han.
Jag blev alldeles uppspelt och utropade:
"Jag har kissat i ditt dricksvatten"
Vi tar en bild på det:
Dagens låt:
Elvis Costello - Lipstick vogue
Ruffel eller båg? Ingetdera. Däremot är det pure class. Det är engelska, men jag vet inte vad det betyder.
// Heis
(Angående förra inlägget: jag gillar inte Björn Rosenströms musik. Tvärtom. Var tvungen att säga det.)
När jag var liten var vi väldigt ofta hos mina kusiner på landet utanför Eksjö, och att vara där var i princip det roligaste jag kunde tänka mig att göra på somrarna. Stället där mina kusiner bor heter Sjö och där äger vi en del mark och även en del fiskevatten tillfallit oss. Men vi är inte kapitalister, vi krigade till oss marken med våra bara händer 1988.
Detta fiskevatten ligger i Norra vixen, ur vilken Eksjö stad får sitt dricksvatten. Jag brukar kissa i den sjön, eftersom jag är anarkist.
Alla mina kopplingar till Småland gjorde (och gör) att jag trodde att jag ägde (och äger) hela Småland, i princip. Småland var liksom mitt landskap och jag var i princip mer smålänning än smålänningarna själva. Av den anledningen blev det också naturligt att börja hålla på HV71 och Öster (som jag dock lämnat för ganska längesedan). Allt i Småland är liksom mitt och allt mitt är liksom Smålands.
Det är så det är i "ge och ta-förhållanden".
All denna Småland-hysteri har alltså satt sina spår.
När Erik "Snerik" kom insläntrades som ny i elev i min nuvarande klass under hösten 2006 sa jag hej. Sedan frågade jag var han kom ifrån. "Eksjö", svarade han.
Jag blev alldeles uppspelt och utropade:
"Jag har kissat i ditt dricksvatten"
Vi tar en bild på det:
Dagens låt:
Elvis Costello - Lipstick vogue
Ruffel eller båg? Ingetdera. Däremot är det pure class. Det är engelska, men jag vet inte vad det betyder.
// Heis
(Angående förra inlägget: jag gillar inte Björn Rosenströms musik. Tvärtom. Var tvungen att säga det.)
What if Jesus had facebook?
Jag vet inte om ni har för vana att lyssna på Dagens låt, men om ni har det så lyssnade ni antagligen på Graham Parker igår. Såg ni att hans dans innan han börjar sjunga lika väl kunde ha utförts av Bert Ljung? Jag skrattade nästan.
Undrar hur det hade varit om Jesus hade facebook. Hade han varit en sån som bara addade allt han kom över, eller hade han varit en sån som bara tackade ja till alla som addade honom? Och vad hade han haft för religious views? Hade han varit fräck nog att skriva "my own" eller kanske till och med "my father's". Jag tror att han hade chockat alla och varit rolig genom att skriva "none". Sedan undrar jag vad han hade haft för favoritmusik. Jag tror Björn Rosenström. Favoritfilm? Antagligen Lejonkungen, den gillar alla, säkert Jesus också.
Undrar hur det hade varit om Jesus hade facebook. Hade han varit en sån som bara addade allt han kom över, eller hade han varit en sån som bara tackade ja till alla som addade honom? Och vad hade han haft för religious views? Hade han varit fräck nog att skriva "my own" eller kanske till och med "my father's". Jag tror att han hade chockat alla och varit rolig genom att skriva "none". Sedan undrar jag vad han hade haft för favoritmusik. Jag tror Björn Rosenström. Favoritfilm? Antagligen Lejonkungen, den gillar alla, säkert Jesus också.
1 mars
Ifall någon undrar har jag tagit en vårpromenad vid Mariatorget idag. Med mig själv.
Jag halkade nästan en gång, men i övrigt gick det bra. Stockholm är bra gött ändå.
Såg ni Vasa-loppet idag? Det gjorde jag, och jag fick även sms-rapporter om hur det gick för Fracke, som åkte för första gången. Han gick i mål på cirkus 8,5 h.
Hur som hafver. När jag låg där i min säng och kikade på Vasan reagerade jag över att de bara filmade täten och att man inte fick se några trevliga inslag med motionärer. När loppet var över och sändningen slutade insåg jag att jag hade tittat på SVT24 och inte ettan. Lite besviken. Här går man upp på morgonen för att få se SVT1 leverera en folkferst, och så sitter man framför 24:an i flera timmar och tittar enbart på proffsen som man ändå ser varje år. Daniel Tynell vann i alla fall. Det var han värd.
På tal om längdskidor. Senast jag stod på ett par sådana var jag typ 7 år.
Men på den tiden var jag kung.
Jag och Kajsa (syrran) brukade åka runt mormors hus i Nässjö, jag var Gunde och hon var Torgny Mogren. Inget ont om Torgny, men den fördelningen vittnar ju om vem som var kung av oss två. Syrran var alltid lite avundsjuk, så av den anledningen satte Greggan en plan i verket. Han sa att det hade kommit fram en ganska maxad snubbe som hette Niklas Jonsson och att jag kanske skulle kunna vara honom framöver. Eftersom jag kände att det kanske var dags för förändring och eftersom jag älskade namnet Niklas när jag var liten (Niklas och Benjamin var mina favoritnamn) sa jag att jag nog skulle vara Nikas Jonsson i fortsättningen.
"Då är jag Gunde!" paxade Kajsa.
Snabbt som ögat reagerade jag och tog tillbaka Gunde.
Dagens låt:
Graham Parker and the Rumour - Heat treatment
// Hansolof
Jag halkade nästan en gång, men i övrigt gick det bra. Stockholm är bra gött ändå.
Såg ni Vasa-loppet idag? Det gjorde jag, och jag fick även sms-rapporter om hur det gick för Fracke, som åkte för första gången. Han gick i mål på cirkus 8,5 h.
Hur som hafver. När jag låg där i min säng och kikade på Vasan reagerade jag över att de bara filmade täten och att man inte fick se några trevliga inslag med motionärer. När loppet var över och sändningen slutade insåg jag att jag hade tittat på SVT24 och inte ettan. Lite besviken. Här går man upp på morgonen för att få se SVT1 leverera en folkferst, och så sitter man framför 24:an i flera timmar och tittar enbart på proffsen som man ändå ser varje år. Daniel Tynell vann i alla fall. Det var han värd.
På tal om längdskidor. Senast jag stod på ett par sådana var jag typ 7 år.
Men på den tiden var jag kung.
Jag och Kajsa (syrran) brukade åka runt mormors hus i Nässjö, jag var Gunde och hon var Torgny Mogren. Inget ont om Torgny, men den fördelningen vittnar ju om vem som var kung av oss två. Syrran var alltid lite avundsjuk, så av den anledningen satte Greggan en plan i verket. Han sa att det hade kommit fram en ganska maxad snubbe som hette Niklas Jonsson och att jag kanske skulle kunna vara honom framöver. Eftersom jag kände att det kanske var dags för förändring och eftersom jag älskade namnet Niklas när jag var liten (Niklas och Benjamin var mina favoritnamn) sa jag att jag nog skulle vara Nikas Jonsson i fortsättningen.
"Då är jag Gunde!" paxade Kajsa.
Snabbt som ögat reagerade jag och tog tillbaka Gunde.
Dagens låt:
Graham Parker and the Rumour - Heat treatment
// Hansolof
Billie
Såg Billie the vision and the dancers på Nalen igår. Det var bra, det var roligt.
En i publiken hade världens säckigaste kläder på sig.
Mitt tangentbord håller förresten på att balla ur. R-tangenten är överkänslig och om man smeker den jätteömt så skriver den typ fyra stycken r. L-tangenten är motsatsen och man måste slå på den med hammare för att den ska reagera. Sjukt frustrerande.
Vi tar en bild på det:
Dagens låt:
Radiohead - Paranoid android
Här ser Thom Yorke verkligen inte ut som någon som är sångare i ett av 90-talets största band.
// Larson
Ace
"Lucky love belongs in teenage heaven, I know, I know, cause I've been there with you tonight"
Årets årstid: Våren
Nu har jag en gång för alla kommit fram till vilket som är den bästa årstiden. Efter noga studier och en massa viktig forskning har jag äntligen kommit på att VÅREN trots allt är bäst.
Sommaren är som bekant ledighetens och värmens årstid, men vi alla vet ju att den aldrig är så bra som den kunde ha varit. Man tror att man kommer ligga och glassa hela dagarna, men istället jobbar och sliter man. Sedan när man inte jobbar tror man att man ska hålla på med kul utomhusaktiviteter, men vädret brukar ju balla ur, och bra badväder är helt enkelt inte vanligt. Visst, jag gillar sommaren, men vädermässigt är den oftast bara ett enda stort västgötaklimax.
Efter sommaren kommer hösten, tror jag. När löven färgas gula och solen lyser är hösten helt underbar. Det pågår i maximalt tre veckor. Sen är den skit. Det enda som den bidrar med är att den ger inspiration till vemodiga songwriters.
På vintern vill alla ungar ha snö. Inga gamla vill ha det. På julafton - när snö faktiskt är befogat - är marken oftast bar, men sedan i januari och februari, då kommer snön. Sedan ligger den kvar sådär fram till typ mars. För att citera min gode vän Bompa:
"Snön är som synden. Ett tag tycker man att det är ganska kul, men till slut inser man vad det egentligen är - djävulens påfund"
Våren är allt som de andra årstiderna inte är. Den överraskar och gör en aldrig besviken. Ena dagen är det vinter och kallt, och nästa är det skön vår och man kan gå med tunn jacka. Dessutom slipper man ha fula skjorts.
Snart är det dags.
Är det förresten någon som ska med till Gonz ikväll?
Dagens låt:
Caesars - Candy kane
När jag var på Oasis i januari var Caesars förband.
Någon gång ska jag nog kasta skit över konceptet förband här på bloggen.
// Hans O.
Semlor och en extra välsignad minut
Igår hade jag en euforisk minut. Först satte Robin van Persie den straff som betydde 1-0 för Arsenal hemma mot Roma och sedan, just när jag slutat jubla, fångade Per Elofsson svärdet i nattduellen i Mästarnas mästare och slapp därmed åka ur tävlingen (fattar ni inte hur det går till får ni skylla er själva).
Den där minuten var extra välsignad.
Ibland är livet underbart.
Förresten var det ju feta tisdagen igår. Jag åt en semla.
På tal om semlor har jag en riktigt bra skröna.
Den utspelade sig för något år sedan eller två, när jag och några av grabbarna fick för oss att köpa semlor på Pulsen.
Jag har aldrig varit något riktigt fan av grädde, så när jag såg vacker, gul vaniljkräm i några av semlorna lyckades jag övertala mina fränder att köpa dem istället.
Semlorna var förstås tänkta att ätas som efterrätt, men redan före maten ville jag ha ett litet provsmak. Jag tog en rejäl klick vaniljkräm på mitt högra pekfinger och stoppade i munnen.
Problemet var bara att denna fagra, gula vaniljkräm inte var just vaniljkräm.
Det var grädde.
Jag vet inte hur ofta ni äter härsken grädde, men det smakade verkligen kräk.
Dagens låtar:
The Turtles - Happy together
Först en gammal 60-talare. Känn på versen.
The Hoosiers - Worried about Ray
Igen. När jag hör versen i Worried about Ray kan jag inte låta bli att tänka på Happy together. Och vice versa.
Jag tycker för övrigt att sångaren Irwin Sparkes påminner om Ben Stiller på något sätt.
// Frasse
Den där minuten var extra välsignad.
Ibland är livet underbart.
Förresten var det ju feta tisdagen igår. Jag åt en semla.
På tal om semlor har jag en riktigt bra skröna.
Den utspelade sig för något år sedan eller två, när jag och några av grabbarna fick för oss att köpa semlor på Pulsen.
Jag har aldrig varit något riktigt fan av grädde, så när jag såg vacker, gul vaniljkräm i några av semlorna lyckades jag övertala mina fränder att köpa dem istället.
Semlorna var förstås tänkta att ätas som efterrätt, men redan före maten ville jag ha ett litet provsmak. Jag tog en rejäl klick vaniljkräm på mitt högra pekfinger och stoppade i munnen.
Problemet var bara att denna fagra, gula vaniljkräm inte var just vaniljkräm.
Det var grädde.
Jag vet inte hur ofta ni äter härsken grädde, men det smakade verkligen kräk.
Dagens låtar:
The Turtles - Happy together
Först en gammal 60-talare. Känn på versen.
The Hoosiers - Worried about Ray
Igen. När jag hör versen i Worried about Ray kan jag inte låta bli att tänka på Happy together. Och vice versa.
Jag tycker för övrigt att sångaren Irwin Sparkes påminner om Ben Stiller på något sätt.
// Frasse
