Anledningen till att aldrig åka nattbuss

Hej! Hittade precis ett ungefär årsgammalt inlägg. Det är en historia om när jag åkte nattbuss förra hösten, och sedan den dagen har jag svurit att så sällan det går åka nattbuss igen. Resultat: Noll, eller möjligen en, turer med nattbussar det senaste året (vad jag kan minnas).
Här kommer inlägget igen (från den 15 september 2007):


Igår kväll blev det, efter många om och men, TV-spelskväll hemma hos Fracke med honom och en snubbe som hette Micke.
Vi lirade Wii Sports, Ice hockey, Mario Kart Double Dash och några andra gamla godingar. Jag gick loss så gott det gick och rev upp Frackes sängkläder när jag förlorade. Allt för situationens skull.
När klockan hade passerat halv ett summerade vi kvällen, och jag och Micke drog oss till vårat. För min del blev det nattbuss 794 som gick från Gullmarsplan 01.24.
   Om ni har åkt nattbuss någon gång känner ni till hur det brukar vara: Alla sitter lugnt och stilla på sina platser, utom ett gäng som ska hålla på och skräna ner. Så var det även den här gången.
Aphuset bestod av fem-sex grabbar, något yngre än jag. De satt långt fram, muckade med busschauffören och vrålade könsord. Lustigt nog verkade merparten av dem någorlunda välvårdade, och det var bara en eller två av dem som verkligen var jobbiga.
Alla på bussen tycktes bli ordentligt irriterade på fjortisarna och kastade blickar fyllda med avsmak mot dem. Av den anledningen blev jag med många andra ganska glada när de äntligen, vid Huddinge gymnasium, skulle gå av bussen. Men då hände det...
"Ledaren" i gänget greppade tag i en kolsyrebrandsläckare och tog med sig. Busschauffören försökte stoppa honom, men det var för sent. Just som killen skulle gå ut, riktade han munstycket upp mot taket och sprutade ner hela bussen som fylldes med en ljusgrå, tät rök. Folk andades in skiten och alla fick springa ut. Kul.
Vi fick byta buss, och lyckligtvis kom alla (såvitt jag vet) hem oskadda.
MEN. Det är högst, högst, högst osannolikt att någon av grabbarna i fjortisgänget skulle läsa det här, men jag har ändå en hälsning:

Hej era äckliga fjantar!
Jag satt på 794 som gick från Gullmarsplan mot Visättra i fredags. Det var jag som hade grön jacka och såg ganska snäll ut.
Jag tycker inte om er. Speciellt inte dig med bakåtvänd skejtarkepa.
Jag vet inte hur ni gör i Huddinge, men hemma på min gata i stan så behandlar vi apballar som dig med ett stryk. Kan tänka mig att du gärna vill synas och vara fräck framför dina kompisar. Men det hjälper nog inte.
Du kommer alltid att vara en tönt som ingen tycker om. Jag kan tänka mig att du blev vald sist på fotbollen på mellanstadiet, att du brukade slå tjejer när du egentligen ville ragga, att du plågade insekter för att det var de enda du rådde på och att du inte fick hår på ballen förrän i tvåan på gymnasiet (eller vänta nu... du kanske inte har börjat där ännu?). Hur som haver så är du dum.
Det finns någon jag tycker synd om. Det handlar inte om folket på bussen som fick lite kolsyra i halsen. Det handlar inte om dig heller, som uppenbarligen inte har något liv. Det handlar om dina föräldrar och din släkt. Det är väldigt synd om dem, som har fått en sådan snorunge och idiot som avkomma.
På tal om annat så luktar du illa. Du är en ful människa.
Ha ett kul liv.
P.S. Vi syns på parkbänken 2016. Wiihoooo! Shit, vad du ska supa! D.S.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0