Försöker dra ner på sockret

Har precis kommit hem efter en skön helginledning med Stockholm Open igår och squashspel idag. Igår i Kungliga tennishallen såg Robin Söderling riktigt vass ut och i skrivande stund leder han semifinalen med 6-1, 4-0 mot unge japanen Nishikori.

Nog om det.
Idag tänkte jag istället prata lite om min duktiga vecka.
Alla som känner mig vet att jag är en riktig gottegris. Jag är ju ingen storätare vad gäller mat, men att äta godis har jag alltid varit ganska bra på.
Men nu måste det stanna upp lite. Jag märker att jag verkligen käkar godis lite när jag vill och så kan det inte fortgå. Därför har jag återigen tagit upp regeltraditionen "lördagsgodis". Eller snarare "helggodis".
Jag får helt enkelt äta götta på fre-lör-sön, men inte under övriga dagar. Undantag för Champions league-kvällar, då får man unna sig något. Dessutom är det lite okej att käka lite choklad i skolan för att hålla fokus uppe.
I alla fall. Den här veckan var den första som jag lät bli att tugga snask stup i kvarten. Och jag lyckades. Flera gånger när jag handlat på Pulsen i veckan har jag fått ögonen på godisreapriser och tänkt "Must... have... sugar" men jag har klarat mig. Grymt stolt!
Idag tänkte jag fira med extra mycket socker.



Förresten, igår under Björkmans dubbel satt jag och mitt tennissällskap och försökte utröna om en snubbe på andra sidan läktaren var Zlatan. Det var det inte.



Dagens sked:

En lumparpolare skedar www.hemslojd.com



Dagens låt:

Ella Fitzgerald - Girl from Ipanema


Idag när jag satt på tåget hem funderade jag lite löst på vad jag skulle ha för låt idag. Ella Fitzgerald dök upp i huvudet. Sedan när jag går in på youtube är en låt med Ella Fitzgerald det första jag ser. Det måste vara ett tecken.

En gång för längesedan på en saxofonlektion fick jag spela The girl from Ipanema (inte alls samma version som denna)  för en vikarie. När han skulle visa hur låten gick sjöng han en bit på den, varpå jag tänkte att han lät fjantig. Men vadå, vad skulle han göra? Såhär i efterhand tyckte jag att det var bra gjort. Han gjorde ju sitt bästa, och det är vad som räknas.



Slott

// Hansolof

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0